Historien bakom tideräkning och almanackan

Historien bakom tideräkning och almanackan

Vad är egentligen en almanacka?

Vi har alla en egen personlig almanacka där vi skriver in viktiga datum som vi måste komma ihåg. Oavsett om det är en fysisk almanacka eller om det är en almanacka i mobiltelefonen.

Årskalendern är en lista över årets dagar med diverse tillfällig information, inklusive helgdagar och namngivna dagar.

Idag menar folk vanligtvis samma sak när de säger kalendrar, men konceptet användes ursprungligen för tidtagning – som National Encyclopedia säger, ”sättet att bygga liv med naturliga och lätt mätbara perioder”.

Vår årsbok i Sverige ser ut att till stor del förklara kristendomens införande i vårt land sedan 1000-talet.

Tidigare har naturliga förändringar – årstider och solens och månens rörelse – hjälpt till att spåra hur lång tid som förflutit mellan en händelse och en annan, och hjälpte till att komma ihåg nyckelpunkter inom jordbruk, hushåll och djurhållning. De räknar sommar och vinter, nymåne och fullmåne osv. En metod är att dela upp året i fyra perioder (som kallas ”raps” eller ”treor” bland dem), och räkna ner till början av nästa period – den så kallade veckoräkningen för att få strukturerat hushållsarbete och tid.

Historian bakom nutidens almanacka

Från mitten av 1700-talet, när allt fler var läskunniga, började tryckta almanackor komma in i bondefamiljer. Tidiga almanackor hade ofta tyska original, och de tog också över namnets längd, som ursprungligen var hämtat från helgonlängden i den medeltida kalendern. Många utländska namn med religiös bakgrund har satt sin prägel på den svenska almanackan. Fler och mer profana namn dök äntligen upp. I början av 1900-talet genomgick namnlängden stora reformer, och har sedan justerats. Den senaste är från 2001.

Årskalendern innehåller även andra användbara och intressanta saker, såsom astrologiska förutsägelser, portoinformation, mynt och storlekar samt kulturartiklar och historiska anteckningar. Liknande förutsägelser och regler finns också med i Bondepraktikan, en publikation som använder den tyska modellen och är populär i folks medvetande, och som fortfarande publiceras i den nya upplagan. Utgivningen av almanackor reglerades inte förrän 1749, så vem som helst kunde ge ut almanackor fram till dess. Sedan dess fick den nyinrättade Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt att publicera i Sverige, vilket också blivit ett inslag i dess innehåll, beroende på akademiledamöternas olika intressen. Sedan 1973 har andra återigen gett ut sina årsböcker i Sverige gratis.

Almanackan anpassad för olika ändamål

Numera finns det en mängd olika typer av almanackor som är särskilt framtagna får olika ändamål. Det finns till exempel en lärarkalender som är särskilt anpassad för alla lärare. En annan populär kalender är familjekalender som används inom familjer så att alla familjemedlemmar får överblick av aktiviteter och övrigt som händer i veckan.

Bertil Larsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.